English summary at the bottom of the page!

Ny forskning bekräftar
vikten av ryggröntgen

En uppföljande studie av danska taxar visar att det finns mycket god överensstämmelse mellan antal förkalkningar i ryggen och att hunden får diskbråck.

Av Marie Gadolin

Det är veterinärstuderanden Sarah Beck på veterinärhögskolan i Köpenhamn som använt sig av ett urval taxar från Vibeke Frøkjær Jensens doktorsavhandling från år 2000, för att ta reda på hur det gått för de hundarna avseende rygghälsa.
Materialet i Becks rapport består av 62 taxar som i Jensens studie var cirka två år gamla. Dessa var nu 8-11 år gamla och ägarna inbjöds att vara med i en uppföljning. Dels genom ett frågeformulär, dels genom klinisk undersökning och förnyad ryggröntgen.
Det visade sig att sambandet mellan diskdegeneration i tvåårsåldern och diskbråck var tydligt. Risken för att utveckla diskbråck var sex gånger större för högriskgruppen (fem eller fler förkalkningar) än lågriskgruppen (0-1 förkalkningar).
Risken för diskbråck är 10 procent om hunden har 0-1 förkalkning, 33 procent om den har 2-4 förkalkningar och 60 procent om den har fem eller fler förkalkningar.
I undersökningen framkom också att risken för att utveckla diskbråck var mer än fyra gånger större om hunden hade en förkalkning i området slutet av bröstryggen-början av ländryggen. Detta måste tolkas som att förkalkningar i just länden är viktigare att ta hänsyn till i avelsarbetet än om det finns förkalkningar längre fram i bröstryggen eller halsen.
Det är när diskbråcket sitter i den regionen som det kan leda till förlamning.
26 av de 62 utvalda taxarna visade sig ha dött. Hos dem var sambandet mellan antal förkalkningar, diskbråck och dödsorsak mycket starkt.
82 procent av de döda hundarna som hade haft fler än fyra förkalkningar när de var två år, hade diskbråck som dödsorsak.
De avlidna hundar som hade inga eller få förkalkningar hade helt andra dödsorsaker, som till exempel trafikolyckor.
Sarah Beck drar slutsatsen att den höga frekvensen diskbråck hos hundarna i studien bekräftar behovet av det frivilliga avelsprogram som bedrivs av Dansk Gravhunde Klub (Danska taxklubben). Klubben rekommenderar att hundar med fler än fem förkalkningar inte används i avel och att hundar med 3-4 förkalkningar används med försiktighet och då paras med hundar som har färre förkalkningar. Hundar med 0-2 förkalkningar kan användas utan begränsningar.
Sarah Beck anser att hennes undersökning stöder tanken att alla avelsdjur bör ryggröntgas i den optimala åldern 2-3,5 år. Detta kan på sikt leda till en sundare taxpopulation.
Bilderna till den här artikeln är tagna på Veterinärhögskolan i Oslo.

Fotnot: Hundens ryggrad består av sju halskotor (C1-7), 13 bröstkotor (T1-13), sju ländkotor (L1-7) och tre sammanväxta korskotor. Allvarligast är om förkalkningar förekommer i området T10-L4. Då löper hunden cirka 47 procents risk att få diskbråck.

Före ryggröntgen får hunden en lugnande och avslappnande spruta,
så att den ska ligga helt stilla.

Röntgensköterskan mäter ut exakt var på hunden den digitala
röntgenapparaten ska riktas in.

Bilderna kommer upp på en dataskärm med hundens uppgifter
och maskinens inställningar.

FOTO: KENT ANDERSSON

Summary of ”Disc degeneration in Dachshund, a clinical, radiological follow-up study” performed by stud. med. vet. Sarah Beck at the Royal Veterinary and Agricultural University of Copenhagen, Denmark (May 2006).

The data derived from 62 Dachshunds, which were participating in earlier study concerning research on genetics (Jensen 2000), which formed the basis of the breeding program that the Danish Dachshund Club has brought about. The dogs were at that time two years old and in this study there is made a comparison up to now when the dogs are 8-11 years old.
…
In the survey 85,5 % of the dogs had disc degeneration at the age of two years, while dogs at the age of 8-11 years had 75 % disc degenaration and 52,8 had spondylosis. A total of 275 disc degenerations were observed in the 62 Dachshunds. Most of these (72 %) were found in the thoracic spine, while 18 % were located in the lumbar region and 10 % were located in the cervical region.
…
Statistical linear correlation was significant between disc degeneration at two years of age and older Dachshunds.
…
The risk was six times higher to get disc herniation for dogs in the high-risk group (five or more calcifications at the age of two) than for dogs in the low-risk group (0-1 calcifications).
…
Among the dogs that had died in the meantime between the two studies there was high statistical connection found between disc herniation/back problems and the amount of disc degeneration. If the dog had more than four disc degenarations, the probability was 82 % that disc herniation was the cause of death.
…
Relative risk to get disc herniation is 4,4 times higher if the dog had a (1) disc degeneration in the area T10-L4.
…
This investigation confirms the requirement of the Danish Dachshund Club breeding program with the purpose to reduce the occurence of disc disease among Dachshunds.The study goes towards x-raying of all breeding dogs, so that a breeding index can be estimated. The background for this is that a dog with two disc degenerations at the age of two, genetically can be as good as a dog without disc degeneration, depending on the status of parents and grand parents.